Liten har feber, hög feber. Det är som en inbyggd svaghet i att se sitt barn kämpa.
Inget kan få mig att känna mig så maktlös och frustrerad. Likt en orm vill jag ömsa mitt skinn och byta med hennes.
Ända sedan hon föddes har hon varit extremt otursdrabbad av sjukdomar. Vi andra kan stå friska medan hon drabbas av det ena efter det andra.

Detta hände redan innan hon började på dagis och läkarna säger att små barn är sjuka mycket. Nu är Linn 3år och jag tror inte att jag har jobbat en hel månad i sträck sedan jag kom tillbaka från mammaledigheten.
Då tar ändå Daniel en del VAB dagar även om en del av mina kollegor verkar tro att bara jag är hemma.
Jag förstår dem för hon har varit extremt mycket sjuk.

Förut blev jag extremt stressad över att vabba men nu känner jag mest en frustration över inte veta varför hon är sjuk så mycket.

Lilla knyttet, hoppas sommaren ger dig kraft och ny frisk energi.

Mysiga dagar i värme. Livet känns så lätt när solen är framme.
Det pratas om att det ska komma kallare dagar i veckan. Om jag lovar att inte klaga på det. Kan någon där uppe då lova att det blir varmt fort och länge?

I fredags fyllde vår förstfödda 6 år. Skolan nalkas och hon har sån koll på läget. Det är galet att hon blivit så stor och jag saknar vår första tid tillsammans. Då det bara var hon och jag. Vi hängde hela dagarna och hade inga tider att passa.
Jag värdesätter min tid med barnen och är lyckligt lottad att kunna jobba deltid så jag kan vara så mycket med dem.
Jag hoppas att jag ska kunna ha den här tiden hela deras uppväxt och att våra band förblir starka.

Mitt i all vår strävan efter egentid som småbarnsförälder får vi inte glömma det viktigaste. Kvalitetstid med barnen.

Jag vill inte vakna upp en dag och inse att mina flickor vuxit upp till personer jag inte känner.

Idag har varit en seg dag. Jag har varit extra trött och självklart haft massa att fixa.
Nöjd med att hunnit allt som jag tänkt kom jag på att jag återigen missat att äta. Alltså inte bara lunch utan även frukost. Detta händer allt som oftast i mitt liv och jag är så ointresserad av mat att jag inte ens märker att den saknas.

Med andra ord hinner jag inte med allt i mitt liv. Eller rättare sagt jag hinner allt utom mig själv. Kan ju vara en fördel om man själv står kvar i ens eget liv.

Eftersom jag har en extremt händig karl som bygger, kaninburar, hästhagar, utemöbler och husrenovering vill jag skryta och addera ännu en sak till listan. Klätterställningar! Visserligen enbart ihopmontering och grävande med hjälp av grannar men ändå.
Här kommer bildbevis.

Det flyter lite orosmoln på den annars så klarblå himlen. Monis känns inte riktigt 100. Ser halt ut emellanåt och fått ett överben på höger kota fram.
Min oro med detta överben är att det ska fortsätta växa och trycka på någon sena. Därför blir det skydd fram så hon ej slår i det och kyla med kallt efter ridning någon vecka.

Hon har dessutom fått rejäla gallor bak som säkerligen har sin förklaring i det starka korta gräset hon noppar i hagen.
Förhoppningsvis går de ner när hon vänjer sig bättre med gräset.

Lite gallor har hon alltid men de får inte bli för stora.

I övrigt var hon pigg ikväll. Nerver utanpå och ville gärna rusa fram i skogen.

Sötaste hästen, tänk att hon är MIN :)

Idag är jag ledig :) så fantastiskt underbart. Jag och flickorna ska hitta på något roligt.
Kanske en tur till stora skuggan med picknick eller Mulle Meck parken.

Just nu tar jag en kaffe i solen. Barnen sover. De har alltid varit morgontrötta båda två och det är sällan som de vaknar innan oss. Det tackar vi för.

Daniel har fixat så vår utesoffa fått ryggstöd så nu kan man sitta bekvämt. Tror att jag ska ta tag och städa ute rummet så vi kan börja använda det.

Ha en fantastisk dag i solen.

Seg härlig dag i solstolen. Igår var vi ute med stallgänget. Jättemysigt och god Tapas. Däremot hade de flesta legat i under dagen så det blev rätt lugnt.

Idag har jag för en gång skull inget alls inplanterat. Fantastiskt skönt.

Barnen lekar glatt med kompisar och grannen med kompis spelar Banjo och gitarr och sjunger.

Tilda tittade nyfiket in på dem och var mycket fundersam över Banjon.

Efter ett tags tittande så frågade hon :- Varför har han en sån liten gitarr?
Är det för att han inte spelar så bra?

Kanske inte så upplyftande för dem ;)

Det här roade familjen Öman/Hammargren och Nicole med sig ikväll. Ibland är det jobbigt att äga en lyxhäst som ska ha egen hage i sommar:)

https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1671667/images/2012/pic_203140510.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1671667/images/2012/pic_203140510.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1671667/images/2012/pic_203140734.jpg" class="image">

Yes idag utökade jag min joggingrunda med 1 km. Det bästa av allt jag tog mig runt utan avbrott.
Sedan blev det familjemys med räkor. Det enda som saknas var ett glas vitt. Men med morgonfodring och jobb imorgon så får det vänta...

En middagsbild och bild på vår soldyrkare bifogas. Håll till godo.

Snälla, rara låt aldrig vår illbatting sluta sova middag. Finns det något mysigare än när liten med små rosiga kinder och tunga andetag rytmiskt suger på nappen.

En liten stund av stillhet och ro fyller det annars så aktiva huset.
En andningspaus med tid för att sitta i solen. Ändå sedan Tilda var liten har jag som regel att alltid slappa när barnen sover.

Idag har jag varit extremt duktig och sett till att bilens körförbud har hävts. Något som tyngt mina axlar sista dagarna.

Skönt när man får arslet ur. Förutom lite jobb på fm så verkar detta bli en slappardag. Vi skulle träffa några kompisar men en av deras barn hade lite feber.
Jag är egentligen inte kinkig så men vi har tufft på jobbet så jag vill till varje pris slippa vabba.
Linn med sin astma är en riktig bacillmagnet. Finns det en dålig mage eller snorig näsa blir hon garanterat dålig. Gärna med någon följdsjukdom som lung, öron el ögoninflammation.

Så nu blir vi hemma och myser med räkor. Inte så illa även och Tilda blev rejält besviken.

Det är ju långledigt för vissa. Jag jobbar dock tors, fre och lör. Bara halvdagar och med bra betalt så det är helt ok. På lördag ska jag ut med stalltjejerna. Ska bli kul och vore ännu roligare om man hade något NYTT snyggt att ta på sig.
Kanske måste shoppa något:)

Nä nu är det dags att ta ett ryck m dammsugaren och golvmoppen.

Vissa mediterar, andra går på yoga, en del skaffar en livscoach för att hitta sin inre styrka. Jag mockar bajs.

Tro det eller ej men mockningen är rena terapin för mig. Det är oftast det första jag gör när jag kommer till stallet. Det ger mig precis den nedvarvning som jag behöver för att slå om från familjelivet till att hantera en häst som avskyr alla former av stress.
För varje hästklutt som landar i skottkärran så släpper mina spänningar och själen repareras.

När jag var 15 år blev min pappa sjuk i cancer. Oron och rädslan var stor och för en tonåring i sin känsligaste ålder var jag ej lätt att hantera.
Jag klarade inte av att hantera min oro och vetskapen av vad som kunde hända. Min älskade pappa tynade bort i sjukhussängen och min lyckliga familj var som bortblåst.
Jag flydde till stallet och borrade ner mitt ansikte i min ponnys päls. Hon var som vanligt och livet i stallet var som vanligt. Det hårda jobbet i stallet gjorde att jag kunde glömma min sorg för en stund.
På Belindas rygg hämtade jag ny energi så att jag kunde fortsätta andas.

Min pappas kropp orkade inte stå emot cancern. Så många gånger har jag fallit ner till botten och så många gånger har mina djur lyft upp mig.

Det finns en dimension av att vara en djurälskare. En dimension som oinvigda aldrig kommer förstå.
Märk dock noga att jag gillar djur men älskar enbart mina egna.
Mina djur är inte bara familjemedlemmar utan de är också mina skyddsänglar som håller mitt huvud ovanför ytan när vardagen maler på.
De är inte ett intresse eller hobby. De är MINA livscoacher och styrka för själen.

Hur roar ni Er på kvällarna? Det här är min sysselsättning. Inte så illa, va?
Pigg, tittig och glad häst i skogen. Nu känns hon som vanligt igen.

Liten men extremt ettrig illbatting letar ny familj.
Nuvarande familj är inte tillräckligt tillmötesgående för att vi ska trivas ihop.
Så nu letar jag efter en foglig familj som förstår glädjen i livet. En familj som ej lägger sig i matbegär och liksom jag uppskattar chips, glass eller jordgubbar till frukost, lunch el middag.

Jag lyssnar gärna på obegränsat antal sagor kvällstid. Gärna halva och gärna under tiden som jag petar Er hjälpsamt i ögat.

Frukost intas gärna i tvsoffan och med tolerans av ett uthällt glas mjölk el gärna saft då och då. Självklart med flit.

Ni får räkna med ett litet bett då och då om ni ej råkar höra vad jag vill. Det är inte mer än rätt.

Nappen som sitter fast i min mun ska vara där och tas enbart ut av mig vid godisintag eller för att bita Er.

Jag är extremt allergisk mot ordet NEJ så det får absolut inte användas.
Detta medför att ni behöver ha fri tillgång av pengar så jag kan köpa allt som jag anser som nödvändigt.

I övrigt skakar jag gärna rumpan till Sean Banan eller tittar i 5 min på bananer i pyjamas. Annan musik eller film är totalt förbjudet.

Om ni tror att jag skulle trivas hos Er får ni gärna höra av Er.

Med vänlig hälsning,

Fröken Illbatting

Solen skiner, lyckliga lekande barn, kanin i sommarhage, hund solandes på trappan, grillen värms och jag sitter på trädäcket med en kaffe i handen. Ibland är det bara så fantastiskt att leva i en idyll.

Kära blogg, jag är ledsen men jag har börjat spela Rumble. Detta gör att jag inte kan tänka på något annat så länge det finns motståndare som vill spela.

Jag spelar inte för att det är roligt, inte alls. Utan för att jag är så extremt usel och det retar gallfeber på mig.
Jag laddade ner appen idag och förväntade mig att vinna på en gång. Vilket hån! Nu när det är natt är jag fortfarande en förlorare!!!
Det svider, jag HATAR att förlora.
Så nu måste jag maniskt spela detta tills jag blir bäst.

Så kära blogg imorgon återkommer jag med daginlägg ;)

Nu verkar de flesta sova eller så gör de faktiskt roligare saker än knappar på sin mobil. Går det?

Morgonfodring, jobba, hämtmat, nojjigt kvällsbesök i stallet och ja RUMBLE. Det är min dag.

Bifogar en bild på mina arbetande döttrar som var med på jobbet idag.

Mitt på dagen får jag samtalet från dagis som jag våndats för sen ett par veckor tillbaka.
- Vi tror att Linn har lusägg i håret.

Obehaget och paniken att bli drabbad när dessa luslappar sätts upp blev sann.
Jag som kammar flickornas hår morgon och kväll så får jag samtalet ändå.
Om det är något jag avskyr så är det ohyra. Hade en hund en gång som hade både rävskabb och loppor. Det finns ingen gräns på vilken hysterisk städmani jag drabbas av. Äckligt är bara
förnamnet. Av mina kollegors miner finns det fler som har fobi för detta.

Men precis när jag satt mig i bilen ringer dagis igen och nu trodde de att de sett fel. Tydligen så ska äggen fastna på hårstrået och den lilla vita prick de hittat föll av.

Eftersom jag redan var på väg och uppskrämd kände jag dock att jag var tvungen att åka hem och kolla barnens hår själv. Vi har en elektrisk luskam som
jag körde igenom deras hår och efter noggrant kammande m två olika kammar och intensivt letande konstaterar jag att de är helt ägg och lusfria.

En storstädning av hus och sängar blir det ändå plus att Tildas långa hår är väck.

Tackar av hela mitt hjärta att vi inte har några objudna gäster.

Note till mig själv. Sätt inte igång och starta din nya Iphone kvällen innan morgonfodring.

Nu hoppas vi att jag vaknar imorgon av syrsorna som nya signalen för väckarklockan är inställd med.

Alla ni som har bra tips på roliga, nyttiga
Iphoneappar till barn eller vuxna, DELA MED ER :)

Nu sova och snart pussa på lilla hästen.